Im zweiten Quartal 2020 wurden in Schweden 102 MW Windkraft bestellt.

(WK-intern) – Der akute Kapazitätsmangel im Backbone-Netzwerk und die Sorge, dass Svenska kraftnät die Mängel nicht innerhalb einer angemessenen Frist beheben kann, sind ein Grund, warum keine neuen Investitionsentscheidungen getroffen wurden.

Dies belegen neue Statistiken von Svensk Vindenergi.

„Der Mangel an Kapazität in den Stromnetzen im Allgemeinen und im Netz im Besonderen ist eines der größten Hindernisse für das Erreichen des Ziels eines zu 100 Prozent erneuerbaren Stromnetzes im Jahr 2040. Um künftig Stresssituationen zu vermeiden, muss die Netzplanung proaktiver und vorausschauender sein“, sagt Charlotte Unger Larson. Geschäftsführer von Svensk Vindenergi.

Im zweiten Quartal 2020 wurden verbindliche Verträge über 102 MW gemeldet, verglichen mit 574 MW im Vorquartal. Obwohl der Abschwung voraussichtlich nur vorübergehend sein wird, warnt die Branche, dass ein verzögerter Netzausbau schnell zu einem ernsthaften Hindernis für den Ausbau der Windenergie werden kann.

– Es gibt vor allem zwei Probleme, die angegangen werden müssen, damit der Netzausbau die Klima- und Energieumwandlung nicht aufhält. Es geht zum Teil darum, den Engpass im Schnittpunkt 2 des Hauptnetzes mit Gävle zu beheben, und zum Teil darum, den Nord-Süd-Abschnitt des Hauptnetzes zu stärken. Die Pläne zur Lösung dieser Probleme wurden von Svenska Kraftnät absichtlich um bis zu 10 Jahre verschoben, was nicht akzeptabel ist, sagt Daniel Kulin, strategischer Analyst bei Svensk Vindenergi.

Da die Stromerzeugung in Nordschweden am größten ist und der Stromverbrauch im Süden am größten ist, muss der Strom über große Entfernungen übertragen werden. Mangelnde Kapazität bedeutet, dass es im Stromnetz zu eng ist – dann entstehen Engpässe, die verhindern, dass Strom im erforderlichen Umfang durch das Netz fließt. Der Kapazitätsmangel sorgt für gesperrten Strom und niedrige Preise für Stromerzeuger in Nordschweden, während der Mangel zu erhöhten Strompreisen für Stromverbraucher in Südschweden führt.

– Ich hoffe, dass Politik und Behörden den Ernst der Lage erkennen. Svensk Vindenergi hat zuvor vorgeschlagen, dass die Regierung Svenska kraftnät teilweise anweist, einen Aktionsplan zu entwickeln, der einen Ausbau der Windenergie von mindestens 60 TWh bis 2030 und mindestens 90 TWh bis 2040 ermöglicht, und teilweise die schwedische Energieagentur, die schwedische Energiemarktinspektion und Svenska kraftnät beauftragt, Vorschläge für die Genehmigungsverfahren für den Bau vorzuschlagen Das Backbone-Netzwerk kann erheblich beschleunigt werden, sagt Charlotte Unger Larson, CEO von Swedish Wind Energy.

Die Statistiken und Prognosen von Swedish Wind Energy basieren auf Daten von Turbinenherstellern und Projektentwicklern auf dem schwedischen Windkraftmarkt. Die Prognose hatte historisch gesehen eine sehr gute Genauigkeit.

Försenad nätutbyggnad bromsar vindkraftsinvesteringar

Under andra kvartalet 2020 beställdes 102 MW vindkraft i Sverige. Den akuta kapacitetsbristen i stamnätet och oron att Svenska kraftnät inte klarar att åtgärda bristerna inom rimlig tid är en anledning till att nya investeringsbeslut uteblivit. Det framgår av ny statistik från Svensk Vindenergi.

– Kapacitetsbristen i elnäten i allmänhet, och stamnätet i synnerhet, är ett av de största hindren för att nå målet om ett 100 procent förnybart elsystem år 2040. För att undvika ansträngda situationer framöver behöver nätplaneringen bli mer proaktiv och framåtinriktad, säger Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi.

Bindande kontrakt motsvarande 102 MW rapporterades under andra kvartalet 2020, att jämföra med föregående kvartals 574 MW. Trots att nedgången väntas vara tillfällig varnar branschen för att försenad nätutbyggnad snabbt kan bli ett allvarligt hinder för vindkraftsutbyggnaden.

– Det är framför allt två problem som behöver hanteras för att inte nätutbyggnaden ska stoppa klimat- och energiomställningen. Det handlar dels om att åtgärda flaskhalsen i stamnätets snitt 2 i höjd med Gävle, dels om att förstärka den nord-sydliga sträckningen av stamnätet. Planerna på att åtgärda dessa problem har medvetet senarelagts av Svenska Kraftnät med upp till 10 år vilket är oacceptabelt, säger Daniel Kulin, strategisk analytiker på Svensk Vindenergi.

Eftersom elproduktionen är störst i norra Sverige och elförbrukningen är störst i söder måste elen överföras långa sträckor. Kapacitetsbrist innebär att det är för trångt i elnätet – då bildas flaskhalsar som gör att elen inte kan flöda genom stamnätet i den utsträckning som behövs. Kapacitetsbristen ger inlåst kraft och lågt pris för elproducenter i norra Sverige, samtidigt som bristen ger höjt elpris för elkonsumenterna i södra Sverige.

– Jag har förhoppningar om att politik och myndigheter inser allvaret i situationen. Svensk Vindenergi har tidigare föreslagit att regeringen dels uppdrar åt Svenska kraftnät att ta fram en handlingsplan som möjliggör en vindkraftsutbyggnad om minst 60 TWh till 2030 och minst 90 TWh till 2040, dels uppdra åt Energimyndigheten, Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät att föreslå hur tillståndsprocesserna för att bygga ut stamnätet kan snabbas upp avsevärt, säger Charlotte Unger Larson, vd för Svensk Vindenergi.

Svensk Vindenergis statistik och prognos baseras på uppgifter hämtade från turbintillverkare och projektutvecklare på den svenska vindkraftsmarknaden. Prognosen har historiskt haft mycket god träffsäkerhet.

Se statistik och prognos.

PR: Svensk Vindenergi

PB: Charlotte Unger Larson vd Svensk Vindenergi / Fotograf: Niklas Palmklint